Akupunktur.htm
AKUPUNKTUR:

Öppnas med 430 som finns i kalender, patientregister och journalen, under "febertermometern" 586.

Allmänt Musens känslighet
Antal behandlingar NY behandling
Bilder NY identisk behandling
CUN Punktlista
Extrapunkter Spara Set
Information om punkter Stimulering
Inställningar Söka information
Hämta sparat Set Tender points
Journaltext Ta bort markerad punkt
Journalinnehåll VAS-skala (enkel)
Kopiera behandling Ändra sparad behandling
Litteraturlista/Källa Öppna sparat Set
Länka till journalen Öronakupunktur
Markera punkter

Akupunktur.htm#TS3
Akupunkturjournal i SG-X:

Akupunkturjournalen i SG-X är eg. bara ett tillägg till den vanliga journalen. Förhoppningen är att den skall underlätta dokumentationen av akupunkturbehandling.

Programmet skall i första hand ses som just detta, inte som ett fullständigt program för akupunktur. Det finns ingen garanti för att alla punkter sitter på exakt plats, utan de har i vissa fall placerats på ett sätt som gjort funktionen praktisk.

Uppgifter i programmet grundar sig på uppgifter i tillgänglig litteratur.

Varken programförfattaren eller ANTWORK data kan hållas ansvarig för skada eller olägenhet orsakad av akupunkturbehandling baserad på uppgifter i detta program. Ansvaret vilar helt på användaren (terapeuten) som utför behandlingen att bedöma och ta ställning till uppgifternas användbarhet i varje enskilt fall.

Eftersom jag själv inte arbetar med, eller kan, akupunktur vill jag be Dig som kan och vet vad som behövs, att komma med synpunkter och önskemål för att funktionen skall bli så bra som möjligt. Det får ju inte bli krångligt, eller mer arbete, bara för att man skall använda datorn. Datorn skall vara en hjälp i arbetet så att Du får mer tid till patienten eller mer fritid.

Stort tack till mina kollegor, ingen nämnd och ingen glömd, som bistått med uppgifter, sakkunskap, värdefull kritik och sunpunkter på programmets utformning.

Åke Isacsson


Akupunktur.htm#AK4
Antal behandlingar:
Vilken behandling i ordningen som Du håller på med visas under knappen för "stimulering". 464

Observera att antalet räknas fr.o.m. senast registrerade nybesök fram t.o.m. senast sparade akupunkturbehandling, d.v.s. senaste "behandlingsserie", detta oavsett om akupunkturen länkats till klinikjournalen eller inte. När Du begär NY räknas antalet upp till "nästa" behandling.

Du kan ändra räknaren till att räkna från ett valfritt datum men observera då att datum för första besök i behandlingsomgången ändras till det datum Du anger.


Akupunktur.htm#AK5
Bilder:

Akupunkturjournalen innehåller två typer av bilder:

Översiktsbilder:

Se markera punkter

426

Helfigur, Huvud, Bål, Arm, Ben och Öra. Du väljer på den övre horisontella knappraden, eller med piltangenter hö. resp. vä. När en översiktsbild är öppen är knappen markerad. I översiktsbilderna finns inga namn och nummer på punkterna, detta för att inte bilderna skall bli för stökiga. Numret kan däremot visas om Du håller musen över en punkt, då visas även namnet, på statusraden nederst på skärmen.

När det gäller "Helfiguren" är den ganska rörig och kan vara lite svår att markera punkter på men jag har ändå valt att ta med den. Den som inte vill använda den är naturligtvis fri att låta bli.


Akupunktur.htm#AK6

Meridianbilder:

427

En bild för varje meridian. Du väljer på den vertikala knappraden till vä. När Du satt in en punkt på en meridian blir tillhörande knapp grön. På så sätt är det lättare att se var Du satt in punkter. Om en meridianbild är öppen är knappen röd. I meridianbilderna har punkterna namn och nummer utsatta.

Om det står i vid punkten finns ytterligare information om Du högerklickar på punkten.

Beroende på skärmstorlek kanske Du måste "scrolla" (flytta) bilden i höjd eller sidled för att se hela.

220 skriver ut akupunkturbilden.


Akupunktur.htm#AK7
CUN, kroppseget mått:
1 cun = 1 tumbredd
1½ cun = 2 fingrar, distala falangen
2 cun = 3 fingrar, ytterkant nageln, yttre fingrar
3 cun = 4 fingrar, proximala falangen

eller som det beskrivs på annat håll i litteraturen:

447


Akupunktur.htm#AK8
Extrapunkter:

Extrapunkter erbjuder en del problem både för den som skall konstruera ett fungerande dataprogram och, tyvärr, också för den som skall använda det.

Problemet består i att extrapunkterna ofta är numrerade i grupp, d.v.s. flera fysiska punkter har samma nummer och namn. Datorer är något enfaldiga, vem har inte hört talas om "bara ettor och nollor", och behöver EN entydig referens till varje enskild punkt.

Extrapunkterna i SG-X har fått beteckningen EP och ett ordningsnummer. Dock refereras i texten till punktens EX-nummer och namn.

Problemet är när Du skall mata in en extrapunkt manuellt, då måste EP + nummer skrivas.

Min tro är att enklaste sättet blir att öppna bilden med extrapunkter, knappen EX, och klicka in punkten med musen. Använder Du ofta en viss extrapunkt är det ju fullt möjligt att Du minns EP-nummer förstås.

Extrapunkterna syns heller inte i översiktsbilderna, endast under EX-knappen.


Akupunktur.htm#AK9
Beskrivning av akupunkturpunkter:

Du kommer åt informationen genom att högerklicka på valfri punkt i valfri bild (översikts- eller meridianbild).

Du kan också öppna punktlistan 445 markera önskad punkt och klicka på 451.

Eller, i listan över redan markerade punkter, klicka på punkten samtidigt som Du håller ner Alt-tangenten (eller högerklicka i listan för att visa markerad).

450

1 Visar den information som finns i SG-X.
2 Visar ev. bild.
3 Här kan Du skriva egen text som tillhör den aktuella punkten.

I informationen finns röd text. Den fungerar som länk till relaterad information om Du dubbelklickar på den.

Det går att ändra storleken inbördes mellan de tre fälten i fönstret.

Med 296 kan Du göra sökning efter ord eller kort fras i informationen.


Akupunktur.htm#AK10
Journaltext:

Öppnas med 443.

441

Du skriver på samma sätt som i journalen, d.v.s. löpande text utan radbrytningar och tabbar, utom där Du vill börja nytt stycke.

Du har möjlighet att använda fet, understruken och lutande stil.

Texten Du skriver här behöver inte sparas separat. Den sparas samtidigt som Du spar akupunkturbehandlingen som helhet. Det är också i det ögonblicket texten sätts in i journalen om Du bestämt så i inställningar för akupunktur.

Du kan också bestämma om texten skall placeras före eller efter akupunkturpunkterna i journalen ( Se Inställningar. Resultatet blir, om Du sätter texten före punkterna:

608


Akupunktur.htm#AK11
Journalinnehåll:

Skyldighet att föra journal föreligger, enligt lag, för den som har lgitimation att utföra visst yrke inom hälso- och sjukvård.

Vad gäller journal för akupunktur skall denna innehålla:

1 Personuppgifter
2 Diagnos
3 Remitterande läkare
4 Behandlingsdatum
5 Behandlingspunkter. Anatomiskt läge anges om inte klassiska kinesiska punkter används
6 Stimulering. Typ: manuell - elektrisk. Vid manuell: antal stimuleringar. Vid elektrisk: frekvens - amplitud
7 Total behandlingstid
8 Smärtskattning före och/eller efter behandling
9 Effekt/behandlingsresultat

Eftersom akupunkturjournalen i SG-X är integerad med klinikjournalen är punkt 1 - 4 redan uppfyllda.

Punkt 5 - 7 och 9 skrivs in i textrutan i akupunkturjournalen och överförs automatiskt till klinikjournalen.

För pukt 8 används SG-X's VAS-skala, vilken länkas in direkt i klinikjournalen.

O.B.S.-anmärkningar angående medicinering och liknande finns i akupunkturjournalen likväl som i övriga delar av SG-X.


Akupunktur.htm#AK12
Kopiera behandling:

Med 1014 kan Du kopiera behandlingen på skärmen till en identisk med dagens datum.

För att åstadkomma en likadan behandling som senast, öppna akupunkturen, klicka på 1014 och tryck Enter. Så var det inte mer med det....


Akupunktur.htm#AK13
Litteraturlista/Källa:
1 Kompendium i akupunktur: Prof. Sven Andersson m.fl. AKAB Utbildning, Kungälv 1995
2 Essentials of Cinese Acupunkture: Foregin Languages Press, Beijing, 1:st ed. 1980
3 Anatomical atlas of Chinese acupuncture points: Chen Jing, Shandong Science and Technology Press, 1:st ed. 1982
4 Medical Acupunkture, A Western Scientific Approach: Eds. Jacqueline Filshie, Adrian White, 1:st ed. Churchill Livingstone 1998
5 Practical ear-needling therapy, Medicine and Health Publishing Co, Hong Kong 1991
6 www.Qi-journal.com

Varken programförfattaren eller ANTWORK data kan hållas ansvarig för skada eller olägenhet orsakad av akupunkturbehandling baserad på uppgifter i detta program. Ansvaret vilar helt på användaren (terapeuten) som utför behandlingen att bedöma och ta ställning till uppgifternas användbarhet i varje enskilt fall.

Programförfattaren tar inte ställning till och har ingen uppfattning om de olika inriktningar och metoder som finns inom akupunktur. Syftet har endast varit att ge den som utövar akupunktur ett användbart hjälpmedel för dokumentation av verksamheten.

När det gäller uppgifter om Indikation är dessa en sammanfattning av uppgifter hämtade från ref. 2, 3, 5 och 6 och tillhandahålles som de är och för vad de kan vara värda.

I vissa fall, där ej svensk text hittats, har ursprungsspråket, engelska, använts för att undvika felaktigheter i samband med översättningen. Det bör kanske påpekas att författarna av ovnastående litteratur inte alltid verkar vara så helt hemtama med det engelska språket. Lägg därtill att undertecknad ofta inte hört talas om många av de diagnoser och sjukdomar som nämns i litteraturen. Läs med en nypa salt och mycket förnuft.


Akupunktur.htm#AK14
Länka till klinikjournalen:

SG-X kan skapa en länk till akupunkturen i journalen. Länkar sätts in i kronologisk ordning och Du kan öppna resp. "behandling" direkt från den platsen i journaltexten. Du behöver inte leta i rgister eller listor, bara klicka på länken för att se vad Du gjorde just den dagen. I inställningar kan Du ange om Du vill skapa länkar.


Akupunktur.htm#AK15
Markera akupunkturpunkter:

Om punkterna inte hamnar där Du klickar, se koordinatfel

Det finns tre sätt att markera akupunkturpunkter och.....

Det finns tre olika markeringar Du kan göra: hö, vä och bilat.


1 När Du kommer in i Akupunkturjournalen står markören i rutan för att manuellt mata in punkter. Skriv ex. ST15 (stora eller små bokstäver). När Du trycker Enter öppnas översiktsbilden (bålen i detta fall) som innehåller den punkt Du angivit (ST15).
2 Aternativt kan Du öppna översiktsbilden över bålen, knappraden överst, och klicka i ex. ST15 där. Bilderna kan öppnas och skiftas med piltangenter hö och vä.
3 Ytterligare ett alternativ är att öppna "listan" över punkter 445 (Ctrl+L) och välja punkt därifrån.

Du gör de tre olika markeringarna genom att:

1 Vid manuell inmatning genom att avsluta inmatning med:
Enter ger hö markering
Shift+Enter ger vä markering
Ctrl+Enter ger bilat. markering
2 Klicka på punkten i bilden:
Bara klicka ger hö markering
Shift+klick ger vä markering
Ctrl+klick ger bilat. markering
3 I listan över punkter: Välj punkt genom att flytta i listan med piltangenter, PgUp, PgDn, osv. När den önskade punket är markerad:
Enter ger hö markering
Shift+Enter ger vä markering
Ctrl+Enter ger bilat. markering

eller markera punkt med musen och klicka på resp. knapp: hö, vä eller bilat.

420

För att ta bort en markerad punkt, klicka på den igen.


190  Så principen är att Förvalt är hö, Shift ger vä och Ctrl ger bilat. markering.


Som standard blir markeringarna som här tv. 424
Och listan över markerade punkter skulle bli som tv. 425

När det gäller "Helfiguren" kan den vara lite knepig att arbeta med. Den har ju både höger och vänster. Observera, när Du markerar punkter, att markeringen görs efter samma principer som i övriga bilder. D.v.s. om Du bara klickar blir det en högerpunkt. Om Du bara klickar på en punkt på vänster sida på gubben uppstår markeringen ändå på höger sida!? Markeringen rättar sig alltså efter "skiftstatus" (skift eller Ctrl medtryckt). Ett annat litet fenomen är att om Du markerat en punkt på ena sidan och sedan markerar samma punkt på andra sidan tas den första markeringen bort. Det skulle fordras en himla massa programkod för att hålla reda på hö. vä. och bilateralt om maskinen skulle hålla reda på om ena sidan redan var markerad och därefter förvandla det till en bilateral markering. Skall Du ha en bilateral markering går det alltså inte att markera en höger och en vänster, markera istället med Ctrl nedtryckt.


Akupunktur.htm#AK16
Musens känslighet:
I inställningar kan Du ändra musens känslighet, d.v.s. hur stor "träffyta" Du vill ha när Du markerar punkter. 422

I "Helfiguren" kan det vara ganska svårt att träffa en enskild punkt eftersom de på vissa ställen ligger väldigt tätt. När de ligger så tätt att "träffytorna" överlappar varandra kan det vara bättre att ligga litet vid sidan om den linje som skär genom de närliggande punkterna (bara som ett tips). 440

Akupunktur.htm#AK17
Ny behandling:

När Du öppnar akupunkturjournalen visas senaste behandling, om det finns någon.

Om det nu är frågan om en ny behandling klickar Du på NY (Ctrl +N). Då får Du en fråga om Du vill ta bort punkter och ev. text.

Om Du svarar Ja kommer alla punkter och ev. journaltext att tas bort och Du kan börja från början.

Svarar Du Nej behålls punkter och journaltext. Även ev stimulering behålls. Du kan ändra punkter, text och stimulering innan Du sparar på nytt.

Dagens datum föreslås i båda fallen och "behandling nummer" räknas upp.

Se även NY identisk behandling.


Akupunktur.htm#AK18
Punktlista:

Öppnas med 445

Visar alla punkter som finns i systemet. För att "sätta in" en punkt, markera den i listan klicka på tillämplig knapp:

452

Listan kan sorteras efter namn eller meridian.

451 visar information om markerad punkt.

Med 296 kan Du göra sökning efter ord eller kort fras i informationen.


Akupunktur.htm#AK19
Spara Set:

Öppnas med 446.

Du kan när som helst spara (för ev. återanvändning) de punkter som finns i listan över markerade punkter. Klicka på 446 och sedan på Spara. Du får ange ett "Namn", d.v.s. under vilken benämning Du vill spara uppsättningen. Kanske viss diagnos eller....., vad vet jag!? Du kommer sedan åt, och kan sätta in, dina sparade "Set" under samma knapp, 446 och välj Öppna.


Akupunktur.htm#AK20
Stimulering:

Öppnas med 456 (Alt + S).

Första gången Du öppnar rutan står markören i "behandlingstid", fyll i eller acceptera föreslagen tid. Du markerar även typ av behandling, "Manuell", "Periostal" eller "El", anges med Alt + understruken bokstav eller klicka in markering.

457


För att ange stimulering för en punkt, markera punkten i listan över valda punkter. Den sista punkten Du satt in är automatiskt markerad.
Klicka på 456 eller tryck Alt + S så öppnas rutan för stimulering.
458

459

Beroende på vilken behandlingstyp Du valt visas olika, här el-akupunktur.
Du ser i rutan vilken punkt det gäller.
Välj frekvenstyp "Hi", "Low" eller "Comb", anges med Alt + understruken bokstav eller klicka in markering.
Ange frekvens: Alt + F eller klicka in markören och skriv in värde.
Ange Amplitud (styrka): Alt + P eller klicka in markören och skriv in värde.
Vid "Comb" kan Du endast ange Amplitud eftersom frekvensen varierar.

Olika "apparater" anger amplitud på olika sätt, volt respektive milliampere. Genom att klicka på V respektive mA kan Du skifta "sort".

Vid manuell- eller periostal akupunktur visas:

460

Du väljer alternativ på samma sätt som ovan. Du markerar knapparna med Alt + undersruken bokstav, flyttar till inmatningsfält med Alt + understruken bokstav.

Om Du markerar "Alla" registreras samma stimulering på alla markerade punkter.


I inställningar kan Du ange vad som skall föreslås när inte SG-X har någon bra idé att komma med. Har Du sedan markerat en kombination för ex. elstimulering för en punkt föreslås samma kombination för nästa punkt Du vill ange stimulering.

Tanken är att det skall gå så smidigt som möjligt. De flesta väljer troligen vanligast att direkt skriva in punkterna vid "manuell inmatning", ex. ST15 Tryck Alt + S
Skriv in behandlingstid, ex. 20
Tryck Alt + E för elektrisk stimulering
Dessa två första val gäller hela behandlingen och anges bara vid första punkten.
Tryck Alt + H för "High"
Tryck Alt + F, skriv in frekvens
Tryck Alt + P, ange amplitud (styrka)
Tryck Alt + O, för att spara
Tryck Tab för att flytta markören till inmatningsrutan och skriv in nästa punkt.
Tryck Alt + S
O.S.V....

Skriv in punkter som skall stimuleras på samma sätt efter varandra, då behöver Du bara öppna fönstret (Alt + S) och spara (Alt + O) direkt.


Alternativt kan Du markera/skriva in alla punkter först.
Markera sedan första punkten i listan
Tryck Alt + S
Gör alla val
Tryck Alt + O, för att spara
Flytta ner till nästa pukt som skall stimuleras med piltangent "ned"
Tryck Alt + S
O.S.V....

Du kan som sagt ange de vanligaste valen i inställningar så blir det midre att göra vid varje behandlingstillfälle. Se även Ny behandling och NY identisk behandling.


I klinikjournalen kan det se ut som nedan:

461

Naturligtvis kan Du lägga till eller ta bort text i klinikjournalen.


Akupunktur.htm#AK21
Söka information:
296 öppnar ett sökfönster där Du kan söka i informationen om akupunkturpunkter, ex. efter indikation (diagnos). 522

Skriv in söktext, ex. tinnitus.

Du kan välja om Du vill söka i den befintliga informationen eller i Dina egna anteckningar.

Om sökningen ger någon träff kan du direkt "sätta in" punkten genom att markera punkten i listan och klicka på någon av knapparna , eller BIL.

Du kan titta på informationen genom att markera punkten i listan och klicka på 451.

Om Du gjort en sökning kan du stänga sökrutan utan att sökresultatet försvinner. Det går att öppna rutan igen med samma resultat. Resultatet försvinner först när Du stänger akupunkturen eller gör en ny sökning.

Genom att lägga in egen information om punkter och ev. sökord kan Du få stor användning av sökfunktionen.


Akupunktur.htm#AK22
Tender points/egna punkter:

Ibland kanske Du vill behandla punkter som inte finns i bilderna i SG-X. Du kan då sätta in egna punkter. Du kan bara sätta in punkter i bilderna: Huvud, Bål, Armar och Ben. Du kan ha max 99 st egna punkter.

Ta fram den bild Du vill sätta in en ny punkt i, klicka på 677 och välj Ny TP.

678

Punkten får ett nummer, TP n, där n är ett ordningsnummer som tilldelas av SG-X. I textfältet skriver Du in en kort beskrivning av lokalisationen, max 50 tecken. Du behöver inte ange hö/vä eftersom det anges av var Du sedan markerar punkten.

När Du klickar på OK förändras muspekaren och Du klickar in punkten där Du vill ha den.


Punkten finns sedan i bilden framgent. Dess nummer visas när Du håller muspekaren över den. 679
och lokalisationen visas på statusraden. 680

Du kan sedan markera punkten (eller avmarkera) på vanligt sätt.

Om punkterna inte hamnar där Du klickar med musen, se koordinatfel


Akupunktur.htm#AK222

Anledningen till att Du skall ange en (kort) lokalisation är att denna skrivs in i journalen som nedan:

676

Detta för att dokumentationen skall bli komplett.


Precis som för andra punkter kan Du "visa information" om TP-punkter. Det finns naturligtvis ingen information i SG-X men om Du vill skriva en mer utförlig anteckning om lokalisation och hur/varför punkten används kan Du göra det där.


Det går även att ta bort TP-punkter.

Klicka på 677 och välj Ta bort TP. Muspekaren ändrar utseende och Du klickar på punkten Du vill ta bort. Det kan vara dumt att ta bort en punkt Du använt ofta, eller nyligen. Det kan bli en viss förvirring i SG-X om en punkt finns markerad på någon patient men saknas i databasen.

Punkten visas i listan över markerade punkter men den visas inte i bilden. Om Du dubbelklickar för att öppna bilden där punkten finns visas ett felmeddelande. Likaså om försöker "visa information" (Alt + hö.klick) så får Du ett felmeddelande. 681

Akupunktur.htm#AK24
Hämta sparat Set:

Du kan hämta uppsättningar av punkter, "Set", som Du sparat tidigare.

Öppnas med 446.

444

Du markerar det Set Du vill hämta. Klicka sedan på Ersätt eller Lägg till.

Att "Ersätt" rensar listan från ev. markerade punkter och sätter in de som Set'et innehåller är väl klart.

"Lägg till" däremot kanske behöver en kommentar. Punkter som redan finns i listan över markerade punkter blir kvar. Finns ST 15 redan så blir det inte en till. Dessutom, finns ex. ST 15 (hö) redan och Set'et innehåller ex. ST 15 (vä) så ersätts inte den punkten. Den ursprungliga ST 15 (hö) blir kvar.

tar bort markerat Set.
Akupunktur.htm#AK25
Öronakupunktur:

Journalen för öronakupunktur fungerar praktiskt på samma sätt som resten akupunkturjournalen, det är bara en annan bild.

Tänk på att SG-X främst är avsett för att dokumentera den behandling Du meddelar patienten, inte att ge Dig fakta om var en viss punkt är pacerad eller vad den skall användas till.

Örat har, om man läser i litteraturen, över 200 punkter. Jag har bara tagit med c:a 100, de som jag tror är vanligast.

Örats punkter har ingen allmänt vedertagen numrering, därför visas punktens namn på bilden mär Du håller pekaren över den. Datorer fordrar dock logik och numerisk ordning, varför jag numrerat punkterna. Numren är inte helt tagna ur luften utan finns i viss litteratur. Ibland har jag ändå fått improvisera då flera punkter haft samma nummer.

Beträffande örat finns en större diskrepans när det gäller punkternas placering i olika litterära skrifter än vad det gör för den vanliga akupunkturen. Jag har försökt att, genom många jämförelser, hitta en placering som de flesta författare är eniga om. Du skall dock inte utgå från att punktens placering är exakt i bilderna i SG-X, programmet är ju som sagt avsett för dokumentation snarare än att tillhandahålla fakta.

Om Du högerklickar på en punkt finns viss information om de indikationer som nämns i litteraturen. Det är Ditt ansvar att avgöra huruvida denna information är användbar eller inte!


Akupunktur.htm#AK26
Ändra sparad behandling
och/eller träningsprogram:

Om Du har redan sparat en akupunkturbehandling (program) detta datum kan Du uppdatera den, d.v.s. spara den igen. Om Du gjort ändringar eller tillägg kan Du spara med samma datum. Det blir inte ytterligare en behandling (program) utan uppgifterna i den redan sparade ändras.

Du får en fråga om Du vill föra in i klinikjournalen en gång till!

659

Svarar Du Nej förs inget nytt in i journalen.

Svarar Du Ja kommer behandlingen (programmet) att föras in i klinikjournalen en gång till. "Behandling nummer" blir samma som tidigare och det "nya" sätts in närmast under datumet, d.v.s. tidigare anteckningar flyttas ned. Du kan sedan ta bort det som inte skall finnas i klinikjournalen.

Ovanstående gäller om tidigare anteckning inte är signerad. Är anteckningen signerad skrivs datum in på nytt, sist i daganteckningarna, och den "nya" behandlingen (programmet) kommer direkt efter detta. Det går heller inte ta bort den tidigare (felaktiga) behandlingen (programmet).


SG-X Hjälpsystem
© ANTWORK data